Att genomföra en krisövning är ett viktigt steg för att stärka en organisations motståndskraft. Men för att investeringen i tid och resurser ska ge maximal utdelning gäller det att undvika några vanliga fallgropar. En dåligt planerad eller genomförd övning kan i värsta fall skapa en falsk känsla av trygghet eller till och med minska förtroendet för krisorganisationen. Genom att vara medveten om dessa misstag kan du säkerställa att er nästa övning blir en meningsfull och lärorik erfarenhet.
Misstag 1: Otydliga mål och syften
Det absolut vanligaste misstaget är att starta planeringen av en övning utan att först ha definierat vad man vill uppnå. Utan tydliga mål blir scenariot otydligt och utvärderingen meningslös. Man vet helt enkelt inte vad man mäter.
- Gör så här istället: Börja alltid med att formulera 1-3 specifika och mätbara övningsmål. Vill ni testa er interna larmkedja? Vill ni öva beslutsfattande under tidspress? Målen ska styra hela utformningen av övningen.
Misstag 2: Orealistiska eller irrelevanta scenarier
Ett scenario som är alltför dramatiskt (“en meteorit slår ner i fabriken”) eller helt irrelevant för verksamheten kommer inte att engagera deltagarna. Om de inte kan relatera till händelsen kommer de inte att ta övningen på allvar.
- Gör så här istället: Basera scenariot på er egen riskanalys. Välj en händelse som är både trovärdig och som skulle ha en betydande påverkan på er verksamhet. Ju mer realistiskt, desto bättre blir lärandet.
Misstag 3: Övningsledaren blir en motståndare
En övningsledares roll är att facilitera lärande, inte att “vinna” över de som övar. En ledare som fokuserar på att “sätta dit” deltagarna genom att överbelasta dem med omöjliga problem skapar frustration och en negativ inlärningsmiljö.
- Gör så här istället: Övningsledaren ska vara en guide. De ska driva scenariot framåt och ställa utmanande frågor, men också vara beredda att pausa och förklara om gruppen kör fast. Målet är att hjälpa teamet att lyckas och lära sig, inte att få dem att misslyckas.
Misstag 4: Ingen ordentlig utvärdering
Många avslutar övningen med en kort, informell pratstund och anser sedan att arbetet är klart. Då går de mest värdefulla lärdomarna förlorade. Utan en strukturerad utvärdering och en konkret handlingsplan leder övningen sällan till faktiska förbättringar.
- Gör så här istället: Planera för utvärderingen från början. Använd dedikerade observatörer, samla in data och sammanställ en rapport med tydliga styrkor, svagheter och rekommendationer. Säkerställ att rekommendationerna omvandlas till en handlingsplan med ansvariga och deadlines. Det är först när en brist är åtgärdad som övningen har gett full effekt. För detta kan det vara klokt att anlita .
Misstag 5: Man övar för sällan
En krisövning en gång vart femte år är inte tillräckligt. Beredskap är en färskvara. Processer glöms bort, personal byts ut och riskbilden förändras.
- Gör så här istället: Skapa ett årshjul för beredskapsarbetet där övningar är en återkommande och självklar del. Variera gärna typen av övning – en enklare tabletop ett år kan följas av en mer avancerad simulering nästa år. Regelbundenhet bygger kompetens och håller krismedvetenheten levande.